Nipponfest
Bland brasilianarna finns en stor del som är av japansk härkomst sedan utvandringen till Brasilien från Japan i början av 1900-talet. Till följd av detta är den japanska kulturen utbredd i landet och grunden till den stadsfest som hölls på det stora torget i Tupã från den 8-10 september.
Festen
På Praça da Bandeira, som omringar den största kyrkan i Tupã, var det fest från torsdag till lördag. I en vid oval stod enorma tält uppspända för att inhysa all den utrustning som behövdes till den otroliga mängd mat som tillagades. Men för att komma fram till allt detta behövde vi först ta oss igenom ett litet område med små karuseller för barn och ställa oss i kö för att köpa matbiljetter. Längre ned bland bilderna är detta den första bilden med det vitblårandiga tältet. Det fanns menyer att läsa och sedan mellan fem till sju köer för att betala för det man ville äta. När vi alla tillslut hade tagit oss förbi kön och fått våra matbiljetter rörde vi oss mot de enorma vita tälten och letade efter köerna som passade den mat vi hade köpt. Runt omkring oss hängde lyktor som spred ett varmt sken och jag var inte den första som påpekade att de alltid borde hänga där, för torget var långt mer hemtrevligt än det vanligtvis är. Ena halvan av tältovalen fylldes av vita plastbord med stolar, men där var det självklart fullt, så vi satte oss för att äta på några bänkar på en annan del av torget.
På fredagskvällen kom jag till festen med en grupp vänner ur min klass, vi var cirka åtta personer, och på lördagskvällen var det blandat ur klassen och någon vän som går på en annan skola, men som jag känner genom min värdbror. När det gäller vänner har jag hittat rätt. Gruppen från min klass är underbar och varierad och de är alla bra vänner och har tagit in mig som om en helt naturlig del av dem, vilket för mig bara är underbart. Och jag har även fått vänner utanför klassen som är lika trevliga, så sammantaget känner jag att jag har haft riktigt tur och njuter av att ge tillbaka så mycket jag kan för allt de gör för mig.
Utanför ovalen av mattält, längst bort från kyrkan, stod en rad tält med försäljning och uppvisning av olika saker, framför allt i nippon-stil. Ett tält visade kurser som fanns att läsa i japanska, ett annat tält sålde små smycken och prylar och där kryllade det ständigt av folk och ett tredje tält visade vacker mosaik till försäljning. Vid slutet av denna långa rad tält kom vi fram till scenen. Den är formad som en enkel variant av en amfiteater och här var det traditionell musik och dans från den japanska kulturen som presenterades. För mig var det spännande, för jag hade aldrig tidigare sett den typen av dans i grupp (och solo) som framfördes, och musiken som sjöngs var precis lika ny. Roligast av allt med uppvisningarna var att vi den andra kvällen såg en vän ur min klass dansa. Jag hade inte en aning om att hon skulle vara där, och det var dessutom väldigt fint dansat.
Allt som allt var kvällarna underbara, för det var lagom varmt, maten fantastisk (se längre ner) och det var roligt att bara få umgås precis som de brukar göra och känna sig som en del av livet här.
Maten
Nipponfest hade många stånd med mat att välja mellan och därför finns inte allt med här, utan endast det jag och Ana Flávia provade.
Sorvete frito - i all sin enkelhet en stor friterad glasskula som delades i två med jordgubbssås på toppen. Detta enkla mästerverk hade jag sett fram emot i någon vecka sedan det först nämndes, eftersom idéen av att man kan fritera något som smälter så lätt som glass är alldeles underbar. Och besvikna blev vi verkligen inte, smakerna gick fantastiskt ihop. För alla som någon gång provat en glassbåt är detta något liknande, både i form och smak, eftersom friteringen blir lite mjuk, precis som glassbåtens skrov ofta blir efter en minut eller två. Klart rekommenderat för den som får möjlighet att prova!
Tempurá - rivna friterade grönsaker som doppas i soya. Enkelt även här och aningen godare än jag förväntat mig, väldigt likt någon enklare variant av grönsaksbiff i smaken. Tempurá är generellt samlingsnamn för denna typ av fritering inom den japanska matlagningen och kan innefatta bland annat räkor, svamp och rotfrukter. Jag valde denna rätt efter som det kändes skönt att få äta lite grönsaker och undvika kött om så bara för en kväll.
För den som tycker om sushi måste jag tyvärr förvarna om att Brasilien (trots stor andel japansk befolkning) inte presterar på topp här. Det måste vara för att brasilianarna har gjort allt de kunnat för att få detta att likna brasiliansk mat, och tyvärr lyckats. Hot roll är en friterad sushirulle där varje bit (precis som all annan sushi här) toppas med antingen chream cheese eller en majonäsliknande kräm, för att sedan såsas ned. Hot roll är mycket omtyckt här och smaken skadar ingen, men själva smaken av sushin försvann någon gång mellan cream cheese och majonäs.
Jag hoppas att du som läst detta hittat en röd tråd i dessa tre rätter, nämligen friteringen. Friterad mat kan vara alldeles underbart gott och brasilianarna har valt att verkligen poängtera detta, för här är säkert mer än hälften av maten friterad. Glass, fisk, ost, räkor, sushi och till och med grönsaker. Och oftast med lika del fritering och innehåll. Trots att stora delar av den friterade maten är god, blir kombinationen och helheten av att serveras detta dag ut och dag in hopplöst trist och jag måste erkänna att jag saknar variationen och idérikedomen som den svenska matkulturen just nu fått i förhållande till den brasilianska. Men i motsats till det var upplevelsen av Nipponfest väldigt spännande och jag hoppas innerligt att jag får se något liknande igen under året här.